Allt om foldrar, broschyrer och andra trycksaker

Inom trycksaksvärlden finns det många olika begrepp att hålla koll på. Vad är egentligen skillnaden mellan en folder och en broschyr? Här reder vi ut de vanligaste termerna.

Hoppa direkt till

Flyer
Folder
Broschyr
Hörnhäftning
Wire-O
Limbindning
Blocklimning

Grundläggande om papper

Pappersstorlek

Till att börja med är det bra att ha koll på A-formaten, det vill säga storleken på våra vanligaste pappersark. Förvirrande nog så betyder en högre siffra ett mindre papper. Ett A4 är alltså dubbelt så stort som ett A5.

A0: 841 x 1189 mm
A1: 594 x 841 mm
A2: 420 x 594 mm
A3: 297 x 420 mm
A4: 210 x 297 mm
A5: 148 x 210 mm
A6: 105 x 148 mm
A7: 74 x 105 mm

Pappersvikter

När vi pratar om tjocklek på ett papper använder vi oftast begreppet gramvikt. Ett vanligt kontorspapper brukar ligga på 80 g, det vill säga att en kvadratmeter av papperet väger 80 gram. Reklamblad brukar tryckas på 130-170 g-papper medan visitkort brukar tryckas på 300 g-papper.

Flyer

Eller på ren svenska: flygblad. Ett platt ark som inte är vikt och som inte sitter ihop med något annat ark. Den enklaste formen av trycksak helt enkelt. Oftast används 170 g-papper, men vi kan trycka på allt från 100-300 g-papper.

Folder

En folder är ett enskilt ark som är vikt en eller flera gånger. Oftast används 130–170 g-papper. Foldrar har olika namn beroende på hur de viks, så här är några exempel på foldrar som du kan få tryckt hos oss:

Enkelfals

Den vanligaste typen av falsning: ett papper vikt på mitten. En enkelfalsad folder har fyra sidor. Storleken benämns efter hur stor foldern är när den är ihopvikt. En A5-folder är alltså ett A4 vikt på mitten.

Rullfals

Den näst vanligaste typen av folder, även kallad U-vik. En rullfalsad folder är ett papper som viks på två ställen så man får tre (nästan) lika stora delar och totalt sex sidor. Foldern viks sen omlott.

Om du ska designa en rullfalsfolder, tänk på att sidan som viks in ska vara lite kortare än de andra två. Då blir foldern enklare att vika. Om du ska vika ett A4 så ska fram- och baksida ska vara 100 mm breda, och inviket ska vara 97 mm brett. Tänk också på att inviket är sidan längst till vänster om du lägger arket platt med utsidan uppåt, men hamnar till höger om du har insidan uppåt. Verkar det krångligt? Ladda ner våra mallar här nedanför eller kontakta oss.

PDF-mall rullfals A4
PDF-mall rullfals A3

Z-fals

Liknande upplägg som rullfalsen, men istället för att vika sidorna omlott viker man dem som ett Z. Även här har du sex sidor.

Till skillnad mot rullfalsen så ska alla sidor i en z-falsad folder vara lika breda (99 mm om du viker den från ett A4).

Fönsterfals/Altarskåp

En fönsterfalsad folder, även kallad altarskåp eller C-vik, viks 1/4 in från höger och 1/4 in från vänster. Foldern kommer öppnas så framsidan delas på mitten. Ett altarskåp har alltså sex sidor, varav två utgör framsidan.

Parallellfals

Enklast förklarat så är en parallellfalsad folder ett ark som viks på mitten två gånger på samma ledd. Du får då åtta sidor.

Fold Out

Fold out är som en Z-folder men där baksidan är dubbelt så bred, så den sticker ut bredvid framsidan. En Z-folder har sex sidor.

Broschyr

Skillnaden mellan folder och broschyr är att en broschyr består av flera ark som är häftade i ryggen, så kallad sadelhäftning. Precis som med foldern så benämns storleken efter hur stor broschyren är när den är ihopvikt. En A5-broschyr är alltså flera vikta A4:or. Sidantalet måste vara jämnt delbart med 4 (d.v.s. 8, 12, 16, 20 etc.). Om man vill så kan man använda ett tunnare papper till inlagan, ca 130 g, och ett tjockare till omslaget, max 170 g.

Hörnhäftning

Precis som det låter: man häftar ihop arken i ett av hörnen på samma sätt som man gör hemma med häftapparaten. Här kan du välja valfritt antal sidor och valfri papperstjocklek, men vanligast är kontorspapper.

Wire-O

Om en trycksak består av för många ark för att kunna häfta, eller om du vill kunna riva ut arken, så är Wire-O ett bra val. Då sätter vi ihop arken med hjälp av en metalltråd, precis som ett kollegieblock. Antalet sidor är valfritt och likaså papperstjockleken. Vanligast är dock ett tunt papper till inlagan, runt 100 g, och ett 300 g-papper till omslaget. Om man vill så kan man lägga till ett stilrent plastskydd på framsidan.

Vissa andra tryckerier använder spiralbindning istället för Wire-O. Skillnaden är att med spiralbindning går metalltråden som en spiral mellan hålen, medan tråden i Wire-O är formad som små halvcriklar som man pressar ihop till en ring.

Limbindning

Om du inte behöver kunna dra ut arken och vill ha ett mer stilrent häfte så kan man limma fast arken i ryggen på omslaget med så kallad limbindning. Inlagan är ofta något tunnare medan omslaget vanligen görs i 300 g-papper. Det är det tjockaste vi kan trycka till den här typen av produkt. Antalet sidor är valfritt.

Blocklimning

Låter lite likt limbindning, men med blocklimning kan du dra av sidorna. Oftast har blocket inte heller något omslag. Blocklimning används till exempel vid tillverkning av konferensblock eller korrespondenskorts där man limmar högen av ark på ena sidan, oftast i överkant. Till konferensblock används vanligen tunt papper på runt 100 g, medan korrkort oftast är printade på minst 170g-papper.